Antar utmaningen Tingeling!

1. Hur länge har du bloggat? Sedan september 2006.

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut, en månad innan du själv började blogga? Jag hade noterat i dagspressen att de skrev artiklar om folk som bloggar på Bloggen.fi. Men just då var jag Ankdammstrött och ville ut på större vatten så jag letade upp Blogger.com för att pröva lite själv. Kändes mer anonymt ute på det stora engelskspråkiga blogghavet och jag visste inte riktigt vart jag skulle med min egen blogg så underligt nog kändes det tryggast så. Jag har "alltid" på det viset tagit min tillflykt till ett verkligt eller drömt internationellt samfund då det känts jobbigt här hemma. Måste ha varit jude i ett tidigare liv.

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i? Jag letade IVF-bloggar och hittade Saring och Anna som fått barn med IVF. Det kändes tröstande att NÅGON i varje fall lyckats. Sedan fick jag ögonen på Storken flyger... och Mina. Din blogg, Tingeling läste jag först länge utan att förstå att du också var från Finland. Trodde du bodde i Skåne som de andra...Blir nostalgisk över min egen Helsingforsperiod när jag läser början på din blogg, där du skriver om livet innan ni började med IVF. Du skrev på något vis mer utlämnande än jag till en början var beredd att göra och i det har du nog påverkat mig. Jag beundrar ditt mod! Lilla Sparven dök upp lite senare och trots hon tycker vi verkar olika, så känner jag igen mycket av det hon beskriver: Landskapet närmast och de hobbies hon och hennes pojkvän håller på med. Sådant man gör på landet...

4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du så här i efterhand läser dem? Jag bloggade ju aldrig "sorglöst" utan temat var från början ICSI och assiterad befruktning och jag startade bloggen för att alla mina väninnor och släktingar verkade börja sälla sig till småbarnsmammorna och de ville bara prata om graviditet och småbarnsår. Jag kände mig så ensam.

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet, som läsare?De som är länkade i listan på min blogg läser jag för det mesta.

6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t.ex. teknikbloggar, modebloggar politiska bloggar)? Alla är dagboksbloggar.

7. Nämn en bloggare (obs! Länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om. Storken flyger i skymningen är en blogg som jag gillar men hon som skriver lever ett helt annat liv än mig: urbant singelliv med stor festande bekantskapskrets verkar det som. Men jag gillar hennes sätt att greppa saker i tillvaron, vilja göra något konkret åt det. Tror hon också arbetar med tidningar, ev är hon dagspressjournalist så där åtminstone känner jag igen endel arbetsuppgifter.

8. Nämn en bloggare (obs! Länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om. Mina och Anna (Länkade ovan samt i listan till höger) upplever jag som rätt lika därför att de båda verkar ha rätt självständiga arbeten. De skriver om sitt jobb i bloggen och jag känner igen det där med hur krångligt det är att få in både jobbet och IVF i kalendern. Anna har fått barn via IVF och bloggen beskriver både tiden före och efter hon fick sin baby. Mina är i samma skede som jag med speyerna så just nu läser jag hennes med stort intresse. Tingeling: Du och Sparven har särställning eftersom vi alla är från Finland. Jag tycker inte vi är så olika. Men jag är glad ni gillar min blogg i alla fall. Tur att vi med det kunde bevisa att det finns många olika slags ankor i vår damm!

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? Jag har bara nämt det för min man. Alltså var bloggen finns. Till en väninna och till min makes familj har jag nämt att jag bloggar men inte VAR.

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg? Maken säger alltid: Ja men det där har vi ju redan pratat om, så antagligen ventilerar jag först det mesta med honom innan jag skriver ner det. Vid morgonkaffet för det mesta.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden? Den tänjs. Men jag försöker sätta en gräns så att jag inte nämner någon vid namn och inte skriver om andra personer alltför ingående. Svårast har jag haft med de inlägg där jag för att beskriva egna känslor måste ta in någon av mina familjemedlemmar. Det känns som att jag utan att fråga hänger ut dem till allmän beskådan. En illojal tagg sitter farligt nära hjärtat. Den första bloggen blev därför efter ett tag avsedd bara för familjemedlemmar, men i praktiken slutade jag skriva på den och den ende inbjude hittills är maken. Jag vill inte skriva skvallerblogg och är lite försiktig eftersom jag är rädd något av det jag skriver ska kunna användas emot mig eller någon av mina nära och kära. Man blir väl sån efter att ha jobbat med media ett tag...

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du? Just när det gäller barnlöshet så tror jag en av kickarna med att skriva är just det att man kan få svar av någon som går igenom detsamma. En förmån som inte finns med så ofta i det vardagliga livet.

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg? Jo, så känns det. Man märker rätt snabbt om det är en skämtblogg eller något sådant där den som skriver försöker fejka till en historia.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara eller blev du förvånad? Jag vet väninnor som bloggar och de liknar sina bloggar. Men jag har inte kontaktat någon vars blogg jag läst för en träff ännu. Jag kaske just precis vill ha dem som bloggvänner och inget annat.

16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga? Ibland har jag undrat när någon lämnat ett väldigt svartsynt dagboksblad efter sig och sedan tigit i flera veckor. Jag har ju inget sätt att få tag i den personen för att kunna ringa och fråga om de fått alldeles nog av livet eller om de bara slutade skriva för att de bestämde sig för att fara och segla i söderhavet.

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
Jag har med få kommentarer kommit på mig att tappa skrivlusten. Speciellt när jag skrev att jag kände sig ensam och ingen reagerade! Jag började med avsikten att skriva främst för mig själv och struntade till en början i om någon läste, men sedan när jag började få kommentarer blev det viktigare och viktigare att känna att man hörde till "IVF-gänget som bloggar". Ett tag fick jag till och med lite sandlådekänsla där: Att det skulle bli som en skolklass med tjejer där bara några är populära trots att vi alla har samma problem.

18. Har du själv skrivit saker som du ångrar i din egen eller andras bloggar?Inte i andras bloggar hoppas jag. I egen blogg igen det där om familjen. Jag tror de är t.o.m lite rädda för "vanliga" internet (Använder faktiskt inte det själva mycket, tillhör ju en äldre generation på landet) och de skulle inte så bra kunna svälja vetskapen om att jag bloggar om dem, även om det är totalt anonymt och väldigt kortfattat och som jag tycker, om vardagliga små problem som en familj kan ha.

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig? Att det gärna slukar mycket tid som jag egentligen borde sätta på andra uppgifter vid datorn. Just det att datorn är mitt arbetsredskap kan göra att med både blogg och jobb blir det för mycket. Ändå skriver jag LÅNGA inlägg, för långa kanske? Har alltid haft det problemet även när det gäller artiklar. Jag har för mycket att skriva om, för mycket ord och hinner ju inte ens använda dem alla!

20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då? Jag antar det, men man kan inte vara säker, modeflugor kommer och går. Vi kanske håller på med videodagböcker då och har öppnat upp dörren till privatlivet ännu mera. Gått med i nån realitysåpa kanske?

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra? Jag blir påverkad av andras skrivstilar. Saring till exempel skriver frejdigt och roligt och har vidsyn som få. Jag har inte haft för avsikt att ta efter henne, men hennes inlägg påverkar ändå. Man blir glad av hennes texter för det mesta vad som än händer. En verkligt avundvärd förmåga har hon. Hon har en helt egen skrivstil och kör verkligen sitt eget race. Just därför tror jag också hennes blogg är så populär. Hon vågar vara personlig. Jo, sug i dig Saring, det gäller dig!

22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig? Att jag kunnat formulera tankar och känslor, kan gå tillbaka och se vad jag skrev tidigare. Det är en terapiblogg i en krånglig situation och jag skriver den främst för mig själv, först därefter försöker jag tänka på mina ev. läsare. Jag försöker dock hejda den värsta svartsynen att sprida sig över inläggen för att skona mina läsare helt enkelt. Antagligen räddar jag mig själv varje dag på det viset också.

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Mycket. Både när det gäller erfarenheter och sätt att uttrycka sig. Jag behöver veta att det finns andra där ute som går igenom samma som jag, men samtidigt är det givande att se att trots vi delar erfarenheter av alla dessa behandlingar och all längtan hopp och förtvivlan så är vi så olika som personer, tänker i skrift på så många olika sätt. Roligt och intressant. Man blir något mera än en konsument eller en läsare, plötsligt är man ju en bloggare, dvs en person. Vi SYNS!

24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten: Alla som läser detta får svara när de vill och hur de vill!